Påsknatten 2016

PÅSKNATTEN 2016
Du ska leva!

Vad hände när vi samlades på skärtorsdagens kväll för att fira instiftelsen av eukaristin? Vi hörde Kristus säga: Tag och ät härav alla … tag och drick härav alla! Och de första ord som Skaparen riktade till den första människan lyder: Du skall äta! – Tag och ät!, Du skall äta!, betyder det inte: Du ska leva!
När vi i församlingen samlar in mat åt behövande och bär fram våra kassar till altaret, säger vi då inte till dem som är i nöd: Ni ska leva! På ett mycket konkret sätt delar vi med oss av det liv vi själva har tagit emot.
Vad hände när vi samlades i går på långfredagen? Vi firade Jesus, som säger till oss: Jag betalar alla dina skulder. Du är fri och behöver inte längre betala av på en skuld som du aldrig någonsin kommer att kunna betala. – Säger han då inte: Du ska leva! Du ska kunna röra dig fritt igen, befriad från skuldens ok. Eller när han säger: Jag dör din död. Säger han då inte: Du ska leva!
Vad har hänt idag på påskaftonen? Dagen har varit präglad av tystnad. Gravens tystnad. Den döde Kristus säger till oss, nej, han talar inte, snarare visar han: Jag bär din tystnad när du förstummas. Jag går in i din kommunikationslöshet då du står håglös av skräck, sorg eller besvikelse. Jag bär din stumhet för att du ska kunna tala igen. – Säger han då inte: Du ska leva!
Vad har hänt och kommer att hända under denna påsknatt? Vi har tänt det stora påskljuset, vars eld har fördelats ”i många små lågor” och växt till ”genom att delas av många” (Exultet). Vi kan se igen. – Säger han då inte: Du ska inte uppslukas av mörkret. Du ska se din väg framför fötterna. Du ska inte förblindas igen.
Vi kan värma oss vid påskljusets låga. – Säger han då inte: Du ska inte frysa och dö kölddöden.
Musiken har kommit tillbaka. Vi kan återigen höra ljuvliga toner. Vi har sjungit sången utan ord, halleluja. – Säger han då inte: Sjung ut, fyll dina lungor och brist ut i glädje, du ska inte förstummas.
Vi ska viga vatten för dopet, som tvättar oss rena från all befläckelse. Säger han då inte: Du har tvättats ren och behöver inte längre skämmas för smutsiga kläder. Du ska dricka ur frälsningens källor.
Och sedan bär vi fram nytt bröd och nytt vin för eukaristin. Återigen får vi höra uppmuntran: Tag och ät, tag och drick. – Vill inte alla dessa tecken säga, ja, ropar de inte högt: Du ska leva! Förstår du inte? Du ska leva!
Ja, jag har hört budskapet. Men ibland har jag svårt att fatta det. – Det stämmer, ingen har någonsin sett att en död har rest sig ur graven igen. Men ingen har heller sett hur allting, hela universum har skapats. En hemlig tråd förbinder båda händelserna, skapelsen och uppståndelsen. Uppståndelsen ägde rum i gravens mörker. Gud skapade i begynnelsen himmel och jord ”och jorden var öde och tom och mörker var över djupet”(1 Mos 1:1-2). I den nattmörka tomheten skapar Gud hela kosmos och vår underbara jord. Tack vare naturvetarnas rön vet vi mycket om vårt universums historia. Ändå står vi inför hemligheten att universum inte har frambringat sig självt. Varken universum eller vi är grunden till oss själva.
Om undret skedde redan i begynnelsen, om vi omges av det varje dag, varför ska det då inte ske när det jordiska livet tar slut? Han som skapade alltet kunde uppväcka Jesus från de döda och han kan också uppväcka oss.
Det ekar genom hela Bibeln, genom kyrkans liturgi, sakrament och tecken: Du ska leva! Han är inte de dödas utan de levandes Gud. Sök inte den levande bland de döda; han har uppstått. Han säger till dig och mig: Om du finner mig finner du livet. Du ska leva!
Dominik Terstriep s.j.

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Translate »