Kristus Konungen (B)

Jesus Kristus är historiens Herre

22 november 2015 – kl.11.00

Joh 18:33b-37

Kristus Konungens dag (B)

Evangeliets text beskriver en kontrastrik scen:

Ståthållaren Pontius Pilatus, den världsliga maktens symbol, chefen för den romerska ockupationsstyrkan står där framför sitt palats i Jerusalem. Han är klädd i elegant tunika och toga, skägglös med rakat huvud. Han är rik och bildad, en cynisk skeptiker som kan säga ”Vad är sanningen?” Samtidigt är han grym och har brutalt utnyttjat sin nästan obegränsade makt över undersåtarna. Han föraktar judarna och förmodligen vantrivs han i Jerusalem.

Nu ser han ner på den ensamme mannen som ska förhöras: Jesus i handbojor, helt maktlös, avvisad av sitt eget folk, anklagad av judarnas religiösa ledare. Och Pilatus frågar med ironi: ”Så du är judarnas konung?” Likaså kunde han ha frågat: ”Du är väl kejsaren av Kina?”

Vi kan nästan höra vår tids ateister som frågar oss kristna med ironi: ”Och den där Jesus från Nasaret, som misslyckades och avrättades för 2.000 år sedan – tror ni verkligen att han är Gud eller Guds Son?” Vad kan vi ärligt svara?

Jesus ställde en gång frågan till sina lärjungar: ”Vem säger folk att jag är? Och ni själva, vem säger ni vem jag är?” Simon Petrus svarade ”Du är Messias”. Men förstod han verkligen vad ordet Messias innebar? När Jesus ville förklara att han ska bli tillfångatagen, avrättad och ska uppstå, reagerade Petrus häftigt. Han ville se Jesus som jordisk befriare, som folkets kung, en Messias med makt.

Dagens evangelium visar den sanne Messias: Gud som har lämnat sin härlighet och stigit ner till mörker och vanmakt. Jesus Kristus är Guds eviga Ord som har blivit människa. Han är helt och hållet människa och helt och hållet Gud, i alla situation av hans jordiska liv. Guds solidaritet med oss gick så långt att han intog den sista platsen och utlämnade sig till döden, till en skamlig och smärtfylld död på korset. Sedan hände den totala omvändningen. I uppståndelsen har Gud Fader upphöjt Jesus Kristus till segraren över syndens och dödens makt. Till herre över allt som finns, till kung över världsalltet och mänsklighetens historia. Inför Kristus konungen måste hela universum böja knä och tillbe.

Något av detta mysterium ser vi i vår kyrkas korsväg. Den första stationen visar Jesus inför Pilatus domstol. Bilden speglar inte det yttre skeendet utan ger en inre tolkning. För det är en Pilatus som sitter ihopsjunken på sin tron, en mörk gestalt, en svag och kanske rädd diktator. Nedanför maktens trappa står den anklagade Jesus, upprätt, som en kung med auktoritet. Den ljusa färgsättningen ovanför scenen antyder att det är Jesus som är Herren och domaren. Den fånge som ska dömas till döden är den som ska segra.

Scenen upprepas under hela historien: en maktlös kristen, fången, torterad, inför någon som har makt, i något koncentrationsläger eller inför islamska terrorister. Och ändå segrar den som hör till Kristus och följer honom. Den oräkneliga skaran av martyrer intygar deras seger i döden.

Kristus är konung också över de mörka makterna inom oss, över allt som behärskar oss, det som vi lider inunder, det som vi är beroende av, det som hotar vårt inre liv och gör oss rädda och ofria. Om vi ställer oss bakom Kristus och följer honom på vår egen korsväg till uppståndelsens härlighet, då leder han oss till friheten och till livet.

Varje fest vi firar är en bekännelse till livet. På en födelsedag t.ex. sjunger vi glatt: ”Ja, må han leva!” Så uttrycker vi vårt hopp att livet är starkare än allt som kan hota det. Denna övertygelse, denna längtan i varje människa har blivit gestalt i Jesus Kristus, den fånge som har upphöjts till kung. Han är vägen, sanningen och livet. Han ska en gång fullborda vår längtan, då han återkommer i härlighet och uppenbarar sig för hela mänskligheten såsom historiens och universums Herre: Kristus, världsalltets konung.

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Translate »