Kristen Framförhållning, 25:e sön C 2019

25 sö (C)                                                 S:ta Eugenia 2019 09 22 kl 11.00

Luk 16:1-13                     Kristen framförhållning

Jesus är en fantastisk berättare. Hans liknelser träffar pricken. Så också med dagens liknelse om den ohederlige förvaltaren. Bland Jesu åhörare finns nog många fattiga småbönder. De nickar instämmande: ”Jo, vi känner sådana förvaltare. De lurar sina chefer och när deras bedrägerier upptäcks, då fixar de det med nya bedrägerier så att de klarar sig på något sätt.”  Förmodligen känner de till den socialkritiska text ur profeten Amos bok som vi hörde i dagens första läsning.

Tunnor av vete och krus med olja och skuldebrev är för oss begrepp ur en gången tid. Men när vi idag lyssnar på nyheter i massmedierna – och särskilt på undersökande journalistik – då är de inte längre så främmande. Ekobrottslighet har många namn: mutor, korruption, vänskapstjänster, skatteflykt, penningtvätt, manipulerade konkurser, förskingring osv. Vi hör om både företag och enskilda personer som planerar på ett bedrägligt sätt sina vinster och sin framtid.

Liknelsens skumme förvaltare prövar vänskapstjänster genom förfalskning för att klara sin hotade framtid. Han orkar nämligen inte med ärligt arbete och skäms att tigga. Så blir det ett nytt bedrägeri. Han förpliktar de skuldsatta bönderna genom delaktighet i förskingringen att ta emot och skydda honom när han avskedas som förvaltare.

Liknelsen slutar med en förbryllande mening: Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. Vem menas med Herren? Om det är en del av liknelsen så kan vi tolka att den rike mannen upptäcker det smarta sätt på vilket förvaltaren ville rädda sitt skinn. Han berömmer bedragarens klokhet.

Men om vi fogar ordet Herren till den följande texten så är det Herren Jesus Kristus. Det är han som uppskattar klokheten hos den ohederlige förvaltaren.

Det är självklart att Kristus inte godkänner eller berömmer ett brott, ett bedrägeri, en uppenbarlig synd. Nej, den springande punkten är ”klokhet” eller kanske ”framförhållning”. Liknelsens huvudperson, som står för ”denna världens människor”, satsar all sin fantasi och beräkning på hur han kan klara sin framtid. Och så ger Herren en liten knuff åt sina lärjungar, åt oss kristna, som han kallar för ”ljusets barn”. Vi är inte så kloka med den s.k. ohederliga mammon. Vi planerar inte långsiktigt såsom vi borde göra.

Mammon betyder pengar och allt vi äger. Men det är också den tid vi förfogar över, vårt intresse för andra, vårt engagemang och vår begåvning. Allt det vi äger och det som vi bör ta ansvar för. Med detta ska vi skaffa vänner, säger Herren. Om vi använder detta bara för oss själva, för att vi ska ha det bra, är det ingen hjälp i framtiden. En gång ska vi lämna allting. Vi kan inte ta med någonting in i evigheten. Vi ska stå med tomma händer inför Guds domstol. Herren kommer då att fråga oss: Vad har du gjort med allt som jag har gett dig? Var du en egoist eller har du hjälpt dem som behövde dig? Dem som befann sig i materiell nöd, i psykisk nöd eller i andlig nöd? Skaffade du dig vänner på jorden, de som nu kan ta emot dig i evighetens hyddor när mammon har lämnat dig i sticket?

Låt oss därför ha klok framförhållning under hela livets gång. Låt oss vandra varje dag, steg för steg, på helighetens väg till himlen. Låt oss se upp till helgonens exempel och inspireras av deras sätt att leva som äkta kristna. Och låt oss alltid

med glädje följa Jesus Kristus vår Herre.

pater Klaus Dietz S.J.

Skriv en kommentar

Translate »