Hunger, 17:e sön B 2018

17 söndagen (B)                                                        HUNGER                                                                      29 juli 2018

Joh 6:1-15

Dagens text inleder kapitel 6 i Johannesevangeliet. Det är så betydelsefullt att de övriga avsnitten av kapitel förkunnas under de kommande fyra söndagarna. Det handlar nämligen om Jesus som Livets bröd, om honom som ensam kan mätta all hunger.

Evangeliet idag börjar den teologiska tankegången med att behandla ett konkret problem och en konkret lösning: folk är hungriga och Jesus ger dem att äta.

Också situationen beskrivs konkret: det var vår, nära påsktiden, och därför fanns det mycket gräs på sluttningarna i Galileen. Väldigt många, minst 5000 personer, hade samlats kring Jesus för att lyssna på hans fascinerande tal och framför allt för att återigen kunna uppleva ett under.

Så småningom blev alla hungriga. Jesus testade sina lärjungar: ”Var ska vi köpa bröd för allihopa?” Philippos svarade. Han visste att det inte fanns något bageri eller någon butik där på Tiberiassjöns ensliga östra sida; han räknade snabbt ut att de inte hade råd att köpa mat för folket: ”Det räcker inte med bröd för 200 denarer.” En denar var en dagslön för en arbetare. Om 200 dagslöner är då, omräknat till vårt samhälle, dryg en halv årslön, så blir det 10-15.000 kr. Klart, att Jesu grupp inte hade dessa pengar. – En annan apostel, Andreas, pekade på det lilla som de tolv själva hade med sig som mat: bara fem bröd och två fiskar. ”Det räcker knappast för oss” sade han, ”och absolut inte för hela folkmassan.”

Då tog Jesus initiativet och började dela ut det lilla de hade. Undret skedde: alla blev mätta, fast det var bara femkornbröd och två fiskar. Och för att de tolv apostlarna skulle lära sig tillit i hopplösa situationer samlade man tolv korgar med överblivna brödbitar.

Vilket budskap kan vi ta emot från denna bibliska berättelse? Tre insikter:

  1. Det finns hunger på många platser världen över. Svält har olika ansikten. Folk drabbas av torka och andra naturkatastrofer, av de makthavandes inkompetens och korruption, av inbördeskrig och av sjukdomar. Undernäring har världsvitt blivit mindre men är fortfarande ett fruktansvärt gissel för mänskligheten. Det som gjorde mig förbryllad var när jag hörde av stiftets representanter i Caritas: också i Stockholm förekommer inte så få människor som hungrar och inte kan äta sig mätta.

Vad kan vi göra i en sådan situation? Vi kan bidra med insamlingar till hjälporganisationer, fr. allt vårt Katastrofkonto. Vi kan försöka påverka politiker att arbeta för rättvisa handelsförbindelser, för bättre miljö, för internationell utvecklingshjälp osv. Vi måste vara återhållsamma att slänga livsmedel. Vi bör köpa rättvisemärkta varor. Allt detta är så lite som fem bröd och två fiskar men om vi börjar engagera oss för de fattiga kan Gud använda våra svaga insatser till att åstadkomma mycket mer.

  1. Det finns hunger också i Sverige – inte materiell hunger utan hunger efter mening i livet: att bli sedd och respekterad. Självmord särskilt bland ungdomar är en av de värsta dödsorsakerna. Ensamheten bland gamlingar är skrämmande. Alla önskar väl kärleksfulla relationer och ett fungerande hem, ett bra arbete och inte för mycket arbete. Att kunna utbilda sig och att få njuta av kultur och natur.

Vad kan och bör vi göra för att stilla en sådan hunger? Vi kan skapa goda, respektfulla relationer i vår omgivning. Vi bör – på olika sätt och efter vår förmåga – engagera oss för ett mänskligare samhälle. Också här kan våra insatser vara blyga, oansenliga men i längden effektiva, tack vare Guds hjälp.

  1. Det finns också en hunger efter Gud. Allt som finns till, särskilt människan, är inriktad på Gud som ursprung och mål, om man vet det eller inte. Kyrkoläraren Augustinus skriver i sin självbiografi Confessiones: ”Oroligt är vårt hjärta tills det finner vila i dig, o Gud.” Också tvivlaren Pär Lagerkvist anar detta: ”Vem är du som fyller hela världen med din frånvaro?” Ja, den gudomliga verkligheten är för oss ”fjärmare än Vintergatan och närmare än vårt eget blod”.

Vad kan vi göra för att hjälpa människor att finna Gud? Våra samtal i familjen och bland bekanta bör inte undvika religiösa frågor. För att ha bra argument behöver vi ständigt fördjupa både våra kunskaper om Gud och vår relation till Kristus Framför allt ska vi försöka leva som Jesus Kristus, kärleksfulla, generösa och inriktade på Gud vår Fader. Det är – återigen! – väldigt lite vi kan göra. Men Gud tar vår lilla gåva och använder den för att med sin gränslösa nåd mätta människornas hunger.

Fem kornbröd och två fiskar, symbol för det lilla vi kan erbjuda åt dem som lider hunger. Men Gud är den som kan göra under med dessa fem kornbröd och två fiskar.

Post a comment

Translate »