Jesuit Refugee Service på Förvaret i Märsta

För några veckor sedan träffade vi på förvaret i Märsta en grupp småbönder från den Indiska delstaten Punjab. De hade kommit till Sverige av misstag, gömda i en fraktcontainer från Belgien, som i stället för England hamnade i Göteborgs hamn.

Deras dröm hade varit att lämna fattigdomen i Punjab och sedan ta sig in till Storbritannien och smälta in i landets stora indiska och pakistanska befolkningsgrupp. Resan slutade istället på förvaret i Märsta. Dessa småbönder är bara ett exempel av enligt FN närmare 20 miljoner människor som är på flykt från konflikt, fattigdom eller förtyck i sina hemländer. Ännu fler är förmodligen flyktingar i sitt eget land.

Jesuit Refugee Service (JRS)som grundades för 27 år sedan av Jesuiternas general Pedro Arruppe har som uppgift att stödja dessa flyktingar och asylsökande och att försvara flyktingarnas rättigheter. Idag arbetar JRS i fler än 50 länder. I Europa erbjuder JRS särskilt hjälp till utlänningar på förvar. JRS arbete med de förvarstagna i Europa ser lite annorlunda ut från land till land beroende på vilka behov som finns. Jämförd med JRS i till exempel Malta eller Storbritannien är vår verksamhet förstås fortfarande liten och under uppbyggnad. Den består för tiden i att vi, en grupp av frivilliga, regelbundet besöker förvaret i Märsta. Vår främsta uppgift är att ge själavård till katolikerna och erbjuda medmänskligt stöd och samtal till alla förvarstagna som önskar det.

Under våren 2007 var vi sju frivilliga, varav två jesuiter (p Christoph Hermann S.J. och p Juan Casas Rudbeck S.J.) samt fem församlingsbor. Innan vi började besöksverksamheten på förvaret, genomgick vi en intern utbildning med hjälp av Rådgivningsbyrån för Flyktingar och Asylsökande och en erfaren volontär av Amnesty Sweden. Dessutom ordnade Migrationsverket en informationskväll.

På förvaret placeras utländska medborgare, oftast i samband med att personen fått beslut om av- eller utvisning och i de fall där verket har anledning att tro att personen kommer att hålla sig undan. Asylsökande kan även sättas i förvar om identiteten är oklar.

Bland de förvarstagna möter vi inte sällan rädsla och förtvivlan inför det som kommer att hända i framtiden. Asylsökande som har fått avslag på sin ansökan är ofta rädda, därför att de fruktar hårda repressalier av myndigheterna i sitt hemland. Ibland känner de förvarstagna skam i förhållandet till sin släkt, eftersom de misslyckades att etablera sig i Europa. Många är förkrossade eftersom drömmen om ett bättre liv har blivit förstört, efter långa farliga resor och mycket pengar som de fick betala till människosmugglare. Ensamstående kvinnor som ska skickas tillbaka fruktar ibland misshandel och fattigdom i sitt hemland.

Den viktigaste uppgiften för oss är att lyssna och att ge medmänskligt stöd. Dessutom kan det ibland hjälpa att tala med personalen eller polisen när till exempel en förvarstagen känner sig missuppfattad. När det finns behov av rättshjälp skapar vi kontakt med juristerna från Rådgivningsbyrån för flyktingar och asylsökande. För katolikerna på förvaret erbjuder jag som präst möjlighet till gemensam bön och till bikt och att ta emot den heliga kommunionen.

För den som vill veta mer om JRS arbete i världen och Europa: www.jrseurope.org och www.jrssweden.org